lördag 2 juni 2012

egentid?

ni som har barn och särskilt småbarn, får ni egentid och VAD värderar ni som egentid?

mina barn är riktiga nattugglor (min far frågade mig vart dem har fått det ifrån...) och eftersom stora W varit inne i en period nu i flera flera veckor med riktigt jobbig förkylningsastma så undviker vi att bråka med honom så mycket det går. med det menar jag exempelvis att få honom i säng när vi vill runt 8. 9 kvällar av 10 så innebär nämligen nattning i rimlig tid en massa gråt och skrik och det leder till förvärrade astmasymtom och han hostar jättemycket. då måste vi naturligtvis medicinera honom, ibland ganska många gånger innan det jobbiga lägger sig och då är det kört. duracellkaninen stora W är framtrollad och han är vaken fram till elva-halv tolv... förstår ni? vi är lite i en ond cirkel...

nu har även lilla W hostat en hel del den senaste tiden och vi hoppas verkligen att han slipper förkylningsastman!!! det främsta skälet är naturligtvis att vi ser hur jobbigt det är  för stora W. men medicinen är inte direkt billig heller...

så egentid på exempelvis kvällen, bläddra i en tidning, ta en lång dusch utan stress är näst intill som bortblåst. nu menar jag tid utan karln i huset också naturligtvis ;)  jag har tagit mig den tiden nu dem senaste dagarna (läs nätterna) men då får jag ju så lite sömn och går runt som en zombie-mamma hela dagarna i stället!

läste någonstans för ett tag sedan att "min" generation, ni vet vi slöa och lata 80-talister, förväntar oss så himla mycket och hej och hå och när man skaffar barn så får man faktiskt omprioritera! men hallå, är det verkligen för mycket begärt att åtminstone få gå på toa i fred?

jag jobbar ju extra som timvikarie (NATT) på ett äldreboende och där snacka vi kvalitetstid vissa nätter, hinner BLÄDDRA igenom min tre veckor gamla MAMA - det ni :) ska ut och jobba natt lör-sön och har laddat väskan med mina obläddrade tidningar som jag köper i hopp om att eventuellt kunna hinna LÄSA dem ngn dag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar